Distans och Balans

Distans & Balans

Det började med att jag svarade på frågor om träning och kost i tidningen BK Sports Magazine som den hette då. Sedan fick jag en egen sida där jag skulle skriva lite av varje utifrån mitt sätt att se på¥ saker och ting. Alltså Distans och Balans. Det är många herrans år jag skrivit i tidningen. Om sanningen ska fram så har jag varit med sedan första utgåvan 1981. Där som mycket lovande junior.

Tack tidningen Body för en härlig tid! Alla slut är ju början på  någonting nytt…..så nu kommer jag framöver skriva min Distans och Balans på denna sida. En ny varje månad som tidigare Hoppas det kommer att smaka.

 
Psst... Här kan man nu läsa månadens Distans och Balans

Tid för mera tid?!

Vi är bra konstiga vi människor. Här pratar vi om miljön, om ekonomin, om djur och natur som vi måste vara rädda om och bevara för våra framtida barn som växer upp. Den frasen har ni nog hört, om inte till och med sagt.

Så kommer då nyår och då köper vi i Sverige fyrverkerier för cirka 250 000 000 kronor, en kvarts miljard. Fåglar och djur skräms till döds, tama djur drogas ner och bara i Storstockholm, rätta mig om jag har fel, hamnar 15-20 ton bly i marken efter en nyårsnatt. Till det denna nedskräpning. Och vet ni hur många som skadar sig och får läggas in så sjukhus? Men, men, vi har ju föräldrarnas stående kommentar – ”Det är ju för barnen”.

Tänk då lite längre än näsan räcker, för det är ju barnen jag tänker på. Ett bra nyårslöfte är ”inga fyrverkerier”. Tänkvärt: vår hemska sjukdom cancer sägs många, många gånger bero på miljögifter. Ibland undrar jag om jag inte har kommit till fel pla- net. Varför det kan man ju fråga sig? Jo, men ni vet, idag pratas det nästan hela tiden hur dåligt alla mår, våra ung- domar, ensamstående, gamla och barn.

Små barn äter sömntabletter, ungdomar är depres- siva och får antidepressiva medel och de gamla äter väl all medicin som finns (kommer ihåg min gulliga gamla mormor). Mer och mer avskärmar vi oss på olika sätt och på radio, tv och i tidningar så går allt bara ut på en sak: pengar, pengar, pengar, pengar. Och där sitter de flesta av oss och matas med reklam, reklam, reklam. Är inte det konstigt? Är vi drogade eller?

Lennart Hoa Hoa Dahlgren sa till mig en gång att om Hitler hade haft TV till hjälp under andra världskriget hade han erövrat hela världen. Det ligger något i det.

Det är väl inte konstigt att vi mår så dåligt? Vart tog leken och kärleken vägen? Umgås, skratta, koppla av, att ta sig tid att vara vänlig, att berömma och att uppskatta varandra, vart tog det vägen? Allt är så otroligt allvarligt idag. Har man inte tid för sina vänner, familj, gam- la, barn och ungdomar då finns det inget skyddsnät. Alla behöver en riktig vän, alla behöver få vara sig själva, alla behöver få synas och lysa ibland. Det jag menar är att alla behöver ha någon som lyssnar och hör vad du säger, annars faller man.

Idag går man till en psykolog, terapeut eller familjerådgivning, etcetera och pratar. Men ska man inte samtala med folk som känner en, inom familjen, grannen eller med vänner? Alla har klockor men ingen har tid. Vi har hela tiden en fot i framtiden och tänker nästa minut, nästa timme, nästa dag och så vidare. Vi sviker livet om vi inte lever här och nu. Är det så illa att vi inte känner varandra idag för att vi är så jävla (förlåt) upptagna?

– Vart tog medmänniskan vägen?
– Vart tog mamma och pappa vägen?
– Vart tog farmor och farfar, mormor och morfar vägen?
– Vart tog syskonen, brorsan och syrran vägen?
– Nej just det, de har inte tid.

Är det konstigt att så många mår dåligt?

Nu är det dags att tänka till. Var tid har sin charm heter det. Men vart är charmen om man inte har tid att vara medmänniska ibland?

Kram Johan Plexus. www.oldenmark.se

X